Äldre hus har en charm som nybyggda hus sällan kan matcha. De vackra detaljerna, de gedigna materialen, känslan av historia. Men äldre hus har också problem som nybyggda hus slipper. Ett av de vanligaste och allvarligaste är fukt i källaren. Hus byggda före 1980-talet har ofta ingen eller undermålig dränering. Hus från 1980- och 90-talen kan ha dränering som efter 30–40 år är igensatt eller sönderrostad.
En dränering Stockholm av äldre hus är en av de viktigaste åtgärderna du kan göra för att bevara ditt hus värde och din egen hälsa. Här går vi igenom varför äldre hus är extra utsatta, hur du vet att det är dags att dränera, och vad en dränering innebär.
Varför äldre hus har problem med fukt
Äldre hus byggdes med andra metoder och andra material än dagens hus. Grundmurarna var ofta av natursten eller slaggsten, material som är porösa och lätt släpper igenom fukt. Tätskikt mot marken var sällan eller aldrig använt. Dränering var ovanligt – man litade på att marken skulle leda bort vattnet naturligt.
Under årens lopp har marken runt huset ofta fyllts på med jord, vilket har lett till att marknivån har stigit. Det innebär att grunden ligger djupare i marken än den var tänkt, och att vattnet har svårare att rinna bort.
Samtidigt har vi blivit bättre på att isolera våra hus. Vi sätter in täta fönster och dörrar, vi isolerar vindar och väggar. Resultatet är att husen blir varmare – och fuktigare. Fukten som förr kunde vandra ut genom otäta konstruktioner stannar nu kvar.
Kombinationen av porösa grundmaterial, ökad markfukt och tätare hus leder ofta till samma problem: fukt i källaren. Fukten leder till mögel, dålig lukt, skador på inventarier och i värsta fall rötskador i bjälklaget.
Tecken på att ditt äldre hus behöver dräneras
Många husägare lever med fuktproblem i många år utan att göra något åt orsaken. De målar källarväggarna med fuktspärr, sätter in en avfuktare, och flyttar ut alla kartonger från golvet. Det är symptomlindring – inte bot.
Tecken på att det är dags för en riktig dränering är flera. Fukt på väggar och golv är det mest uppenbara. Det kan vara kondens, vattenpölar, eller bara en känsla av att det är fuktigt och unket. Lukt av mögel eller jordkällare är ett annat tecken. Om källaren luktar instängt och oaptitligt är det nästan alltid fukt som ligger bakom.
Mögel på väggar, tak eller inventarier är ett tecken på att fukthalten är så hög att svampen trivs. Mögel är inte bara fult – det är ohälsosamt att andas in. Sprickor i grundmur och källarväggar kan bero på frostsprängning när vatten i marken fryser och tinar. Sprickorna släpper in ännu mer vatten, vilket förvärrar problemet.
Korrosion på metallföremål i källaren – verktyg, cyklar, hyllsystem – tyder på hög luftfuktighet. Vatten som tränger in vid kraftiga regn eller snösmältning är ett akut tecken på att dräneringen inte fungerar.
Om du ser något av dessa tecken, kontakta en besiktningsman. De kan avgöra om problemet beror på dräneringen eller på något annat, och rekommendera lämpliga åtgärder.
Vad innebär en dränering av ett äldre hus?
Att dränera ett äldre hus är ett omfattande arbete, men det är nästan alltid värt besväret. Runt hela huset grävs en grop. Helst ska man gräva ner till underkanten av grunden. Gropen måste vara tillräckligt bred för att man ska kunna arbeta bekvämt.
Grunden rengörs noggrant med högtryckstvätt och eventuellt borstning. All lös puts och smuts försvinner. Eventuella sprickor i grunden lagas med cementbruk eller injekteringsmassa. Större sprickor kan kräva mer omfattande reparation.
Ytan behandlas med en tätskiktsmassa. Det kan vara en bitumenbaserad massa som penslas eller sprutas på. Massan täcker porer och sprickor och hindrar fukt från att tränga igenom betongen.
Ett dräneringsrör läggs i botten av gropen. Röret ska ha rätt lutning så att vattnet rinner mot brunnen. Runt röret läggs dränerande material – oftast grus eller makadam. Materialet leder vattnet snabbt ner till röret …